Vi fick se en teaterföreställning som hette "Dagen då natten försvann" och det blev inte så bra som professor Kluring hade tänkt sig... Låt gärna barnen berätta om sina upplevelser från dagen, allt från bussarna, föreställningen till själva byggnaden Malmö Live.
Vi kommer att få arbeta vidare med Kulturskolan under hösten.
Vi har under några veckor haft möjlighet att dela in klassen i två grupper utifrån läsutveckling och det har vi gjort på måndagar och torsdagar.
Vi använder oss av Magiska kulan och Miniböcker så här i början. Lite längre fram kommer vi att läsa andra skönlitterära böcker som har ett djupare innehåll. Men det är roligt att läsa i grupp och det blir bra samtal om det vi har läst. Det skapar samhörighet mellan eleverna i gruppen.
I den ena gruppen ligger fokus på att lära känna igen bokstav och bokstavsljud och i den andra gruppen läser vi texter med längre meningar.
I onsdags den 23/9 var det höstdagjämning och vi pratade om vad det innebär. Vi tittade på några korta filmer om vad hösten för med sig. Vi tittade också lite på bofinken som är en av våra vanligaste fåglar. Vi lyssnade på bokfinkens läte och vi har börjat att rita en bild av bofinken. Vi har gjort den första teckningen men precis som i Austins fjäril kommer vi att arbeta vidare med att utveckla våra bilder med hjälp av kamratrepsons.
Vi är också klara med bokstaven Vv och börjar i morgon med nästa bokstav som är Tt.
Det faller sig naturligt att fortsätta titta på den årstidsväxling som sker nu och vi fortsätter med våra bofinkar men kommer även att prata mer om Hur vet trädet att det är höst?
Så veckans skrivuppgifter blir:
t-ord( Abc-boken)
trädet (tema)
Jag tycker inte om...( Boken om mig själv).
Under vårt stationsarbete kommer vi även att ha följande övningar:
tangram(motorik)
t-shirt(skapande)
torn och trappa(byggande).
Följande förmågor tränas under vecka 40-41:
formulera sig i tal och skrift(skriftlig och muntlig presentation/samband ljud och bokstav/alfabetet)
finmotorisk träning
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap
genomföra undersökningar i närmiljö(växters anpassning till olika årstider).
I matematik fortsätter vi med addition, subtraktion, talen 4 och 5 och tallinjen.
Mål för vecka 39-40
att skriva och räkna addition och subtraktion
addition och subtraktion på tallinjen
talen 4 och 5 -att känna igen antal, räkneord, siffra samt att kunna dela upp talen.
Under förra veckan arbetade vi med större än, mindre än och lika många men fortsatte även arbeta med begreppen fler och färre. Vi kommer i veckan att ta oss vidare till talen 4 och 5 och addition men jobbar också vidare med de begrepp vi redan har arbetat med.
Mål för vecka 39-40
att skriva och räkna addition och subtraktion
addition och subtraktion på tallinjen
talen 4 och 5 -att känna igen antal, räkneord, siffra samt att kunna dela upp talen
Svenska
Vi har arbetat med bokstaven Vv och det har vi gjort genom att
pratat om vi-känsla
sjungit sången om "Vem vill vara vuxlig?
listat v-ord på tavlan som stöd inför det egna skrivandet
skrivit v-ord på datorn/arbetat i par
ritat våra rum och börjat skriva om dem.
Motoriska /skapande övningar
fingervirkat
vikt papperskuvert
målat mandelas med vilda djur/vargar
byggt valv.
Eleverna har även hunnit att börja illustrera ett valfritt rum och vi kommer att samla ord som behövs för att beskriva vad som finns i rummen. Idag började vi med att skriva om våra rum.
Vi fortsätter med arbetet kring Vv under vecka 39.
Mål för vecka 38-39
att känna igen bokstaven Vv och veta hur bokstaven låter
att kunna skriva v-ord på datorn
att kunna beskriva sitt rum med hjälp av stödmeningar och stödord.
Vi har läst om Leksaksfabriken där de trasiga leksakerna Rex, Ferran och Professorn finns. De smider nu planer på hur de ska kunna rymma från soptunnan och fabriken innan de hamnar i krossen... Här tränar vi på att kunna lyssna och att kunna återberätta vad jag har läst.
Högläsningsboken heter Edward Tulanes fantastiska äventyr och vi har hunnit läsa sex kapitel. Det är under fruktstunden som jag läser om Edward. Vi arbetar även här med läsförståelsestrategierna. Ni får gärna använda er av dem när ni läser med ert barn där hemma.
Vi har än så länge använt oss av spågumman och cowboyen och konstnären. Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen.Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutsäga vad texten kommer att säga.
Cowboyen
Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter.
Konstnären
Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.
Formativ bedömning, självbedömning och kamratbedömning
Vi tittade också på en kort film som handlar om formativ bedömning och kamratbedömning. Den är på engelska men era barn förstod budskapet och jag översatte vad barnen och läraren talade om. Den är mycket tydlig och jag ville visa den för att barnen ska förstå hur de kan utveckla sitt arbete.
Vi tillämpar redan detta arbetssätt i viss mån men det kommer att bli mer och mer ju längre vi kommer i vårt läsande, skrivande och bildskapande.
Barnen kommer då att ha givna punkter att titta efter i sina egna och klasskamraters arbeten som stöd vid självbedömning och kamratbedömning.
Jag tycker det är viktigt att barnen vet vad,hur och varför vi gör det vi gör. Att presentera veckans mål och lektionens mål, tala om hur vi ska göra det och varför det är viktigt att vi tränar på detta skapar en känsla av förståelse. Sedan behöver barn olika mycket hjälp och tar till sig instruktioner på olika sätt men med detta som bakgrund upplever jag att det blir tydligare för alla. Det är mitt mål att så ofta som möjligt presentera lektionens vad, hur och varför.
Mål i matematik
Veckan har att handlat om jämförelse av tal och målet under veckan har varit att bli bekanta med
fler, färre och lika många.
Redan tidigare har vi pratat om följande begrepp
siffra
tal
antal
mängd
triangel
kvadrat
rektangel
cirkel
tallinje
och vi fortsätter att använda oss av dessa begrepp för att befästa dem.
Mål i svenska
Vi har arbetat vidare med uppgifterna till bokstaven Aa samt presenterat stenuppgiften.
Barnen har också skrivit sina Vi gillar meningar och är igång med att skriva om sina familjer.
Här har de flesta även skrivit sina meningar för hand. Med hjälp av stödmeningar kommer barnen i gång med sina uppgifter snabbt.
Vi har också haft läsgrupper under veckan. Barnens läsläxor kommer att se lite olika ut beroende på var barnen befinner sig sin läsutveckling.
Frekventa ord som vi har tittat extra på är (och som funnits med i läxorna)
vi
har
sa
och
min
gillar
Vi har pratat om stor bokstav och punkt, talstreck, frågetecken och utropstecken. Detta kommer in naturligt när vi tittar på våra meningar och de texter som finns i våra böcker.
Under veckan som gått har vi fortsatt vårt arbete kring bokstaven a.
Vi har kvar att skriva meningar om Vi gillar att...där vi arbetar i par. Här är största fokus på samtalet som sedan ligger till grund för de meningar som barnen skriver.
Vi ska också påbörja Boken om mig själv innan vi går vidare till nästa bokstav.
Boken om mig själv kommer att finnas med under hela läsåret och tanken är att det är dessa texter som kommer att bli barnens läsläxor.
Barnen arbetade också med sina stenar, de har gjort illustrationer och nästa steg är att presentera detta för varandra.
I matematik har vi precis som i förra veckan arbetat med att
bekanta oss med antal, räkneord och siffror inom talområdet 0-10
lära känna tallinjen
talen 0 och 1,att känna igen antal, räkneord och siffra.
Vi har under veckan fyllt på med
talen 2 och 3 , känna igen antal, räkneord och siffra samt att kunna dela upp talen.
Vi kommer att använda oss av detta arbetssätt och jag tror att det finns lite oro kring hur vi arbetar med handstilen om vi inte skrivtränar för hand. Det är inte så att vi inte kommer att skrivträna men vi väntar med det tills barnen har förståelse för vad bokstäverna betyder och vad det är för skillnad på de olika bokstäverna. Det kommer att variera något när era barn är redo för att börja skrivträna eftersom de är olika långt komna i deras läs- och skrivinlärning. Några läser, någon är på gång och några kan någon enstaka bokstav. Vi ska göra vårt bästa för att individualisera undervisningen och läxorna.
Mål/ förmågor
Jag berättade om att skolan idag ska arbeta för att utveckla barnens förmågor vad gäller att
-kommunicera i tal och skrift
-analysera(orsak, verkan, konsekvenser, lösningar, värdera, reflektera)
-förstå och använda begrepp
-förstå procedurer/tolka information
-vara medveten om sitt eget lärande(metakognition).
Dessa förmågor är de som gör skillnad när vi kommer in i betygssystemet då det som skiljer ett E från ett A är exempelvis hur utvecklat ett resonemang är och det är skolans ansvar att låta barnen utveckla dessa förmågor.
Se gärna filmen från Pedagog Värmland(även om det är långt till betyg just nu så är den informativ och intressant).
Hemma kan ni gärna ställa frågan varför eller hur tänker du nu osv för att träna barnen i att tänka i flera steg, se från olika perspektiv och komma med lösningar.
IUP-samtal
Samtalen börjar i nästa vecka och anslaget sitter uppsatt på klassrumsdörren. Välkomna att boka in en tid!
Läxor
Skolan har en läxpolicy som säger att läxor som ges ska vara så att eleven själv kan klara av dem och ska vara färdighetsträning.
Barnen kommer att ha läxor, läsläxa och matteläxa.
Ett råd till er föräldrar är att läsa mycket för era barn, läsa tillsammans med era barn och ha böcker hemma som de kan titta/läsa i. Att skapa läslust betyder oerhört mycket, vi måste göra barnen nyfikna på vad det innebär att bli medlem i de läsandes värld.
Skolrådsrepresentanter
Ulla (Oskars mamma) och Jenny(Elsas mamma) blir klassens representanter i skolrådet.
Klassföräldrar
Detta är inget skolan ställer krav på utan det är något som ni föräldrar får ta ställning till om ni vill ha eller ej.
Fritidshemmets verksamhet
Johan berättade om hur dagen och verksamheten är uppbyggd. Fritids fyller en viktig del i barnens vardag och de erbjuds varierande innehåll och olika tema.
